Än en gång har en alldeles för ung människa mist livet alldeles för tidigt.

Vi frågar oss varför? Hur kunde det bli så?

Vi har säkert många frågor som vi aldrig kommer få svar på, vi kommer aldrig förstå....

Istället för att ställa oss dessa frågor och spekulera så ska vi istället minnas det som vart, den bra tiden... ta fram alla goda minnen som hjälper oss att ta oss igenom en förlust.

En son har förlorat sin far, föräldrar har förlorat ett barn, far- och morföräldrar har förlorat ett barnbarn, syskon har förlorat en bror och vänner har förlorat en vän....

Mina tankar går till er alla som nu sörjer och som undrar varför?

Jag hoppas att du nu fått ro och att du har det bra vännen.

Vila i frid!