Bättre att tipsa tidningen istället för polisen

Läste en artikel på Bt.se idag

Så här stod det

I Sverige finns skyldighet att vittna i rättegångar om brott och polisen får inte lova anonymitet för någon som tipsar om brott.

Vittnesplikten innebär att man måste vittna i domstol om åklagare eller misstänkta och deras advokater anser att det krävs.
Den som inte kommer till rätten kan få vite eller hämtas med tvång. Vittnen som vägrar yttra sig kan också dömas till vite, eller till och med häktas.
Justitieombudsmannen, JO, slog nyligen fast att
polisen inte kan lova anonymitet för tipsare. Deras identitet kan avslöjas och de kan mot sin vilja tvingas att vittna

Detta gör ju att folk kanske inte vågar tipsa om brott, men om man tipsar massmedia så har man rätt att vara anonym. Det är alltså bättre att tipsa massmedia om man blir vittne till ett brott som man kanske inte vågar vittna om i en ev. rättegång.

Helt sjukt enligt mig!


Det gick inte som jag hade hopppats....

Nu behöver ni inte hålla tummarna längre....det hjälpte inte :(

Det handlade om ett jobb jag var intresserad av som jag också hade blivit rekomenderad för, men tyvärr har det beslutats att det ska lösas internt så det sket sig.

Känns lite trist :(

Nu är det ju inte så att jag inte trivs med mitt nuvarande jobb för jag trivs jättebra med det, men detta var en chans att få prova ngt helt annat som ligger mig varmt om hjärtat.

Men men...inget att göra ngt åt. Kul iaf att jag blev rekomenderad för jobbet.


Skitdag

När man försöker göra rätt så blir det ändå fel...katastrofalt fel ibland med :(

Känns inte alls kul just nu, men vad trodde jag egentligen.....

Ibland känns det som att man får inte tycka och tänka annorlunda mot vad andra gör, om ngn gillar en sak och inte jag eller tvärtom så gör jag fel :( Och skulle man dessutom råka tycka lika som en person som ogillas av andra så är ju det ännu värre.

Bara för att jag ser fakta och försöker rätta mig efter det betyder det inte heller att jag tycker om det.

Man kan inte ta en fight om allt man inte tycker om, ibland får man bara gilla läget och göra det bästa av situationen

Just nu vet jag varken ut eller in...ska jag göra det jag tycker är kul och ta skit eller ska jag stoppa huvudet i sanden....detta kanske är en sån fight som man inte ska ta....


Barnomsorg...tyck till...

Från 1 april har jag sökt barnomsorg och inte ett ord har jag hört...

Har i över en veckas tid försökt få tag på den ansvariga för barnomsorgen här på orten och äntligen...idag ringde hon upp! Inom en vecka ska jag få ett erbjudande, nu hoppas jag att jag får där jag vill med annars vet jag inte hur jag ska göra.

Vet att det är svårt att få en plats men får jag 15 timmar i veckan så underlättar det otroligt mycket för vår familj, och det blir en bra start med dagis för Molly med så få timmar.

Och jag jobbar alltså för er som inte vet det, så mina timmar jag behöver för barnomsorg är därför.

Vi har ju här i kommunen med att om man är arbetslös så kan man få 15 timmar i veckan, jättebra kan jag tycka... MEN...jag tycker att det ska va i mån av plats. De barn som har föräldrar som arbetar ska inte behöva vänta på placering för att alltför många platser tas upp av "15-timmars" barn.

Missförstå mig inte...som jag sa så tycker jag att det är bra att de barnen kan få lite dagistid med men då det är svårt med platser så tycker jag bara att vi som har arbete ska först och främst ha plats.

Vad tycker ni?
Hur är det där ni bor....har ni också rätt till dagis när ni är arbetslösa?


Usch...hemska människa!

Sällan jag möter en människa som får mig att känna sån avsky och ångest som en viss person får mig att känna.


Melodifestivalen 2012

Ikväll är det ju dags för första deltävlingen i melodifestivalen 2012 och jag har precis tvuvkikat på kvällens artister och lyssnat lite på låtarna.

Mitt första intrycka va att jag inte fastnade för någon låt alls och även om jag brukar gilla Jean Banan och tycker han är lite smårolig så kan jag inte låta bli att undra va fan han gör i melodifestivalen?

Blir iaf att kolla i kväll så får vi väl se om jag ändrar åsikt kring någon av låtarna.


ARG

Fast det är nog inte det rätta ordet...jag börjar rentav bli riktigt förbannad!!

Att se sitt barn sårat bara för att en idiot som tyvärr kan kalla sig far beter sig riktigt illa gör mig förbannad. Problemet är väl att han inte beter sig alls eftersom han inte hört av sig på flera månader. Jag kan acceptera att han inte pratar med mig men att inte ens kunna svara på sms eller telefonsamtal när hans son ringer...det är så jävla lågt!!

Nu har jag iaf gjort ngt som jag vet att han INTE GILLAR, ringt hans ex.... tyvärr va hon inte hemma men lämnade meddelande så jag hoppas hon hör av sig. Kanske hon kan tala om var han håller hus och vad han sysslar med för jag vet att dom har kontakt iaf.

Brukar inte lämna ut folk på bloggen och ni som känner mig vet ju vem jag pratar om så det kanske är att hänga ut ändå men jag skiter fullständigt i det nu!!!!

Känslig?!

Kanske är det fler än jag som blir lite extra känslig då man känner sig stressad?

Det fick jag erfara häromdagen....

Kände att jag inte har tid att fira jul, stressad inför flytt och renovering....

Till slut brister det ju bara helt enkelt och det var vad det gjorde för mig, och kan ni gissa vad som utlöste det hela?

Några jävla köttbullar!!

Japp...har ni hört ngt så löjligt?
Hade bett mamma för några dagar sen att göra köttbullar till oss i jul vilket hon skulle göra, sen blev hon dålig och då bestämde vi att jag gör köttbullarna själv ifall det skulle va så att hon inte hann och bli bra. man ska ju inte behöva stå och steka köttbullar om man är sjuk.

Så häromdagen satte jag igång och förbereda "smeten", behövde även iväg till kinna på lite ärenden med Robin och så skulle vi bort på kvällen så jag kände mig lite stressad. Gjorde iaf klart "smeten" och åkte sen i väg med Robin. När jag kom hem tog jag fram stekpannan, satte på plattan och la i en klick margarin...redo för att steka innan vi skulle i väg.

Då kommer mamma in...pigg och glad...med KÖTTBULLAR!!

Då bröt jag ihop och grät en skvätt...hur löjligt som helst...haha

Hursomhelst...det va jättesnällt av mamma. Hon kom bara i fel stund...haha

Det va nämligen så att det va ngt annat som grämde mig som jag va irriterad över, jag avskyr verkligen när ngn misstror mig och inte litar på mitt ord. Och krånglar dom så till det för mig med så blir det ännu värre. Vill inte gå in på det här vad det handlar om men jag är uppriktigt sagt BESVIKEN!

Är det ngt som är oklart så vill jag gärna reda upp saker och ting eftersom jag gärna tar väldigt illa vid mig. Tyvärr är denna saken inte utredd än men jag hoppas det blir det snart, annars är jag rädd för att besvikelsen istället går ut i ilska och det vill jag absolut inte.

Visst är det lustigt hur man ibland kan va så känslig så minsta lilla grej kan få bägarn att rinna över ;)
Det är alltid bättre att ta tag i sånt som grämer en!

Hur tänker kommunen?

Chockande rubrik för er som känner mig antar jag :)

Politik är något jag inte är intresserad av och lägger inte så stor vikt vid det...tyvärr måste jag väl säga. Jag gillar att tycka till om saker och ting och har åsikter i det mesta men det håller jag privat.

Är alltså inte så påläst så om jag på ngt sätt har fel i mina tankar så får ni gärna rätta mig :)

Det som gjorde att jag började fundera var vår julklapp vi fick från kommunen i år. ( Det var ett av sparförslagen vi hade i vår arbetsgrupp...att de kunde hoppa över julklappen i år ) Men kommunchefen tycker det är viktigt att vi som personal får denna julklapp så självklart fick vi en även i år.

Själv hade jag hellre gett bort min del till ngn bättre behövande, det kom ju in ett förslag på att de som hade socialbidrag skulle kunna få en extra peng till jul och jag kan tycka att de som har barn ska få den möjligheten. Varför ska barnen drabbas av att deras föräldrar inte har penf´gar till deras försörjning och att de kanske får bli utan julklappar? men som sagt...det är min åsikt. Det blev iaf inga extra pengar som delades ut, inte ens när företag i kommunen gick ihop och ville skänka till detta. Då skyller men på att det skulle kosta för mycket för att administrera detta arbete.

Nog om det...idioti anser jag!

Åter till vår julklapp från Marks kommun

En jättefin liten förpackning med Örtagårds Dressing och Whiskysenap, dessa kommer från Blomsdals Örtagård i öxabäck (ligger i marks kommun)

Sen uppmärksammade någon mig på detta....

Här hittar ni adressen, titta på den och klicka sen här..... oops!

Sen tittar vi lite närmare här

Vad har vi då sett.... Bo Peterson är en av de som har Blomsdals Örtagård, han sitter även i kommunstyrelsen...

Blev ni chockade? Klart man hjälper varandra ;)

Lite fel tycker jag, jag som säljer oriflame kan tex inte sälja till ngn brukare på vårat jobb...det får jag inte.
men sitter man i kommunstyrelsen så kan man tydligen sälja till hela kommunen.... tycker ni att det är rätt?

Visst ska vi hjälpa företagen i kommunen men det hade nog funnits många andra att välja på med. I bland vet jag inte hur kommunen funkar...

Likadant det här med upphandlingar, det bestäms var man ska köpa vissa saker och tjänster sen att man hade kunnat få bättre pris ngn annan stans spelar tydligen ingen roll.
varför ska kommunen tex köpa all deras kontorsutrustning på dyra inredningsföretag när man skulle kunna köpa billigare? När det gäller datorer m.m så är det Dialect vi har samarbete med...som om man inte hade kunnat få bättre avtal ngn annan stans. Då tänker man antagligen så att Dialect ligger i marks kommun så vi gynnar dom, är helt med på det men när kommunen hade kunnat spara massa pengar genom att gå ngn annan stans så tycker jag man får bortse från att man ska stödja företagarna i marks kommun. Vilka är det som blir lidande....barnen och de gamla!

Lämna gärna er åsikt!

Etiskt dilemma

Känns som jag ställdes inför ett etiskt dilemma idag..... jag känner att jag gjorde rätt iaf men kan ändå inte låta bli att känna att jag gick emot en annan människas vilja.

Hur mycket ska man ha rätt att bestämma över själv egentligen??


Påminnelse

Blev påmind av min vän Petra nu på morgonen när jag lästa att hon ringt facket...det är vad jag ska göra idag med :)

Funderar lite på det här med när de ska förhandla med en chef och alla i arbetsgruppen inte är med i facket, förhandlar de ändå åt alla eller stöttar de oss som är med i facket mer?

Jag missunnar inte mina kollegor ngt men jag tycker att om jag nu betalar flera hundra i månaden till facket så vill jag ju att dom hjälper MIG.

Tycker ni att jag tänker fel?


Spännande...

Nu går min hjärna på högvarv....

Kanske att det kan hända ngt positivt nu...det vore på tiden...


Tankar....

Mycket tankar kring jobbet nu....

Mycket förändringar på gång, både sånt vi inte kan påverka och sånt som vi fortfarande har en chans att påverka.
Jag är absolut inte emot förändringar...det kan faktiskt leda till något bättre :)
Sen finns det även förändringar som man att det bara leder till en försämring och det känns ju mindre kul.

Älskar mit jobb ,em man har ju ett liv utanför jobbet med, och just nu är ju mitt liv och allt runtomkring lite rörigt så därför är det extra viktigt att det flyter på så lätt som möjligt när det gäller jobbet. Kan inte vara lika flexibel som jag hade kunnat va om jag och Fredrik hade bott ihop. Just nu är det mycket pusslande för att få ihop allt. Men det är bara att bita ihop...det blir bättre får vi hoppas :)

Sen funderar jag på varför jag valt att jobba med det jag gör och varför kollegorna valt det yrket?

Kommunen pratar om att vi ska vara rätt personal med rätt kompetens på rätt plats vid rätt tidpunkt...... tror ni att det är så i kommunen?

Jag tror faktiskt inte det :(

Negativ energi finns det otroligt mycket av i kommunen med...tråkigt :(

Saknar min gamla chef.... det va så lätt att prata med henne om man bara behövde ventilera lite. Tror ändå att jag behöver prata med min nya chef om hur jag känner och endel tankar jag har....


2 Petra och 2 Jimmy

Ni som känner mig och som följt min blogg vet ju att jag hade en lillebror som var född 1988 som gick bort för tre år sedan.

Nu till något osannolikt i mina öron....

För många år sedan träffade jag en person via en vän som hade tre barn. En dotter som hette Petra, en son som hette Jimmy som också var född 1988, en mindre son som är ett år äldre än min son.

Före sommaren förlorade hon sin son Jimmy, dotterna Petra har tagit detta jättehårt. När jag hörde om det kände jag igen mig så mycket. Lider verkligen med dom.

Nu är det även så att dom drabbats av ännu en tragedi i familjen....sänder alla styrkekramar som jag kan till dom och hoppas att dom finner kraft och ork att ta sig igenom allt precis som jag gjorde.


Saknar dig!



Min älskade lillebror Jimmy

Hoppas du har det bra på andra sidan....älskar dig!


Underbart

Alla mina barn hemma....finns nog ingen bättre känsla än när jag vet att jag har dom nära mig :)

Att känna kärlek till en annan människa är ju helt underbart, men kärleken till sina barn slår allt :)
Önskar att alla kunde få uppleva hur det känns!

Känner mig väldigt lycklig som har tre underbara barn och vi har haft turen att ha hälsan i behåll med. Sen har jag ju Fredrik och 2 bonusbarn :)

JAG ÄR LYCKLIG!


Till min lillebror - Saknad och älskad för alltid



I dag skulle Jimmy fylla 23 år

Kan inte fatta att det redan gått 3 år och 5 månader sen han lämnade oss

Han är i mina tankar varje dag men jag har lärt mig att leva med sorgen, vissa dagar är fortfarande mer jobbiga än andra men mitt liv kretsar inte kring sorgen längre.

Att fortsätta se hur missbruk bland unga fortsätter gör så ont i mig, varför är dom inte rädda om sitt liv?

Varför tror dom alltid att det händer inte mig?
Det trodde säkert Jimmy med.....

Men så fel han hade....

Idag är det Jimmys dag och han är inte med oss, men mina tankar går till han!

Älskar dig!


Enstaka inlägg med lösenord?

Har ställt frågan här en gång tidigare men fick inget svar då så jag provar igen....

Kan man göra så man har vissa enstaka inlägg lösenordsskyddade?

Hur gör man i så fall


Ingen pappa....

Fick papper från stora sonens skola där man skulle skriva i kontaktuppgifter, det är för att skolan ska ha alla uppgifter om de skulle behöva ha tag på eleven eller föräldrarna.

Namn, adress, telefonnummer till elev, mamma, pappa eller kanske annan kontaktperson.

Fyllde i sonens uppgifter, mina uppgifter och kom sen till pappans uppgifter....
Kändes meningslöst att fylla i de uppgifterna eftersom han bor i annan kommun, har ej hans adress och han svarar aldrig i telefon...särskilt inte från nummer som han inte känner igen.

Frågade sonen om vad han tyckte och han tyckte inte vi skulle fylla i några uppgifter där, det va bara onödigt...

Han har helt rätt i det så Faderns namn och uppgifter är nu tomma... men det känns också fel, precis som att han inte har ngn pappa eller att man inte vet vem pappan är....

Hur skulle ni gjort?

På annan kontaktperson fyller vi iaf i uppgifter :)


Mindre bra nyheter

JÄVLA SKIT rent ut sagt!

Det samtalet jag skulle ringa gav inte mycket, telefonsvarare så jag lämnade mitt nummer men än har de inte ringt upp. Men fick ringt ett annat samtal med för att kolla upp en sak och där va dåliga nyheter så nu är jag tillbaks på ruta ett och som det ser ut kommer jag ingen vart.

Jag ger upp....kan någon annan ta över nu?


Tidigare inlägg

Om

Välkomna till min blogg! Presentation kommer inom kort och fram tills dess så tveka inte att fråga om det är något ni undrar över. Lämna gärna en liten kommentar när ni vart här. //Petra

RSS 2.0